Varför finns ni som företag?

Varför finns ni som företag?

Många svarar ”för att tjäna pengar, eller gå med vinst” och glömmer bort att det en gång i tiden fanns en affärsidé. En affärsidé som ville någonting; förenkla, förbättra, hjälpa, lösa ett eller flera problem. Kanske har affärsidén förändrats med åren, kanske behöver den göras om men det är fortfarande den som beskriver vilket värde ni som företag skapar till samhället.

Det här är värt att upprepa, vilket värde ni som företag skapar till samhället.

Därför kan det vara bra att påminna sig själva om vad som är företagets affärsidé genom att ställa frågan ”Varför finns ni som företag?” Jag hjälper organisationer att ta fram målbilder och miljömål genom specialskrivna övningar och workshops.

Vad är en kommuniké i miljösammanhang?

Det kan vara olika saker men jag använder det oftast som en möjlighet att vara proaktiv i kommunikationen med tillsynsmyndigheten.

Jag skriver en kort och rakt tex som beskriver att verksamheten kommer att genomföra en uppstart/installation/testkörning/provtagning med startdatum xx. Arbetet beräknas pågå under en veckas tid och en skriftlig redogörelse kommer att redovisas för tillsynsmyndigheten efter avslutat arbete.

Det är ett relativt enkelt moment att genomföra men det underlättar otroligt mycket i jämförelse med att tillsynsmyndigheten underrättas om er verksamhets aktiviteter via ett klagomål om att er verksamhet t.ex. bullrar ovanligt mycket.

Granskning och rådgivning

Ofta går granskning av miljödokument och rådgivning hand i hand, t.ex:

  • Er verksamhet har fått en skrivelse från en miljömyndighet, vad står det egentligen, vad betyder det och vad innebär det för er?
  • Er verksamhet har fått en offert från ett stort konsultföretag, är offerten rimlig avseende tid resurser och kostnad?
  • Ni har tagit fram en ansökan om tillstånd, har ni fått med det viktigaste, har ni fått med alla yrkanden ni önskar och är de tydliga nog?

Jag läser och (viktigt) tänker och analyserar och lämnar därefter råd om vad ni behöver svara, ändra eller göra.

Att välja att vara kvar i något dåligt – Gålsjön

Den här berättelsen har fått sitt namn efter Gålsjön, en sjö strax utanför Arboga. Sjön är såklart central i berättelsen men den handlar lika mycket om en person som blivit kvar när andra har fortsatt. En person som fastnar i något dåligt och även om önskan finns så förmår han inte att ta sig vidare.

Det handlar om att leva på ett sätt som man egentligen inte vill. Det handlar om att göra motsatsen till att vara sann emot sig själv. Det leder till bitterhet. Berättelsen Gålsjön har såklart sina egna förklaringar till varför saker är som de är men visst finns det här i verkliga livet också.

Att välja att stanna kvar i något dåligt, oavsett vad det är, är att förvägra dig själv:

– möjligheten att få det bättre och att läka de sår som uppstått
– möjligheten att få berika sitt liv med upplevelser
– möjligheten att få uppleva kärlek, lycka och frid
– kanske även möjligheten att finna vägen till dig själv

Fast det kan vara lätt att säga, lätt att rent intellektuellt förstå men svårt att göra. Det kan konstigt nog vara bekvämt att stanna kvar i det dåliga. För att det är invant och för det finns en trygghet i den vanan. Kanske behövs det hjälp från någon som vill dig väl, så innerligt vill dig väl, för att förändringen ska äga rum och även att du är beredd att ta emot den hjälpen. Mod att släppa på de vanliga försvarsmekanismerna, mod att öppna hjärtat och ta emot hjälp för att växa och ta dig vidare.

Lyssna på den här:

Gålsjön – Rörelser i mörkret | Lyssna här | Poddtoppen.se

Gålsjön – Rörelser i mörkret | Podcast on Spotify

Gålsjön – Rörelser i mörkret – Apple Podcasts

Rörelser i mörkret | Lyssna podcast online gratis

Lusten att berätta

Jag har alltid berättat. Det gjorde jag redan innan jag lärde mig skriva. Berättelser var lek för mig som barn och jag antar att de fortfarande är det för mig nu som vuxen. Det är ett sätt att vara för mig och att inte skriva och berätta skulle bara vara konstigt.

Jag minns när jag och min barndomsvän, Viktor Lago Bertilsson, hade ett gemensamt barnkalas någon gång i lågstadiet. Såklart ville jag berätta något. Jag kommer inte riktigt ihåg vilken berättelse jag läste ur, tror det var Astrid Lindgrens Skinn Skerping, men jag minns att jag satt gömd bakom en soffa med en ficklampa och läste för våra gäster i ett annars nedsläckt rum. Vi avslutade berättelsen med att kasta ut ett plastskelett som tyvärr träffade en av våra kompisar som blev lite för rädd.

Jag läste Råttan i pizzan och Den stulna Njuren av Bengt Af Klintberg om och om igen. Korta och ofta rysliga berättelser som jag kunde återberätta för mina kompisar.

Varför ska det vara rysligt då? För att det är spännande är det enkla svaret. För att jag inte vet men att sådana idéer kommer till mig är det mer komplexa svaret som egentligen väcker fler frågor än ger ett tydligt svar.

Fast jag gillar andra typer av berättelser också. De får gärna vara lite omständliga, krångliga och överraskande. Kanske även sinnesvidgande i den mening att de får mig att tänka något nytt, skapa nya synapser mellan mina hjärnceller. Ibland, när jag orkar och har energin, tycker jag om när de får mig att känna. Känna något diffust men i enskilda ögonblick tydligt och greppbart om att vara människa, om samhörighet, om att vara stark genom att visa sig svag, om acceptans och om hopp.

Nu testar jag att läsa in en del av mina berättelser i min podcast Rörelser i mörkret. Det är helt i sin linda och fullt med nybörjarmisstag men du får gärna lyssna.

Rörelser i mörkret | Podcast on Spotify

Rörelser i mörkret | Lyssna här | Poddtoppen.se

Rörelser i mörkret | Lyssna podcast online gratis

Rörelser i mörkret – Podcast – Apple Podcasts

Hänsynsreglerna

Kapitel 2 i miljöbalken, Allmänna hänsynsregler, är ett kort och relativt lättläst kapitel men väldigt viktigt och centralt för en miljöfarlig verksamhet. Skriv ut det och sätt på anslagstavlan eller ha det som en genväg i din webbläsare för du kommer att återkomma till kapitel 2 gång efter gång.

Vad är det som gör kapitel 2 så viktigt? Jo, där framgår vilket ansvar du har som verksamhetsutövare och det ansvaret är stort.

Omvänd bevisbörda

Omvänd bevisbörda betyder att du som verksamhetsutövare måste bevisa för miljömyndigheterna varför något ska vara miljömässigt ok. Du kan alltså inte säga att ”min fabrik bullrar inte” utan du måste kunna visa det med fakta. Till exempel i det här fallet med buller behöver du göra en bullerberäkning med tillhörande närfältsmätning och presentera resultatet för miljömyndigheten. Du måste alltid kunna bevisa att det du gör är miljömässigt ok.

Kunskap

Verksamhetsutövaren ska även skaffa sig den kompetens som krävs för att bedriva verksamheten utan att olägenhet för människors hälsa och miljö uppstår. För att ta exemplet med buller igen kan du inte starta en verksamhet som bullrar för mycket och säga ”det visste jag inte, jag är nybörjare på det här” när miljömyndigheten kommer på besök och berättar att de har fått in bullerklagomål på din verksamhet. Du ska veta det. Antingen så skaffar du dig den kompetensen själv, anställer en person med lämplig erfarenhet och utbildning eller så köper du in kompetensen från en konsult. Du måste alltid veta vad det är du gör och skaffa dig kunskap om vilken påverkan det har på miljön.

Skyddsåtgärder

Som verksamhetsutövare ska du genomföra de skyddsåtgärder som behövs för att skydda människors hälsa och miljön från olägenhet. Vilka skyddsåtgärder kan det handla om? Det är det du som verksamhetsutövare som ska ta reda på och genomföra. Det här kravet återkopplar direkt till de två kraven ovan om omvänd bevisbörda och kunskap. Som verksamhetsutövare ansvarar du för att skaffa dig den kunskap som krävs för att kunna ta fram lämpliga skyddsåtgärder och dessutom kunna bevisa för miljömyndigheten att de är lämpliga. För att återigen ta exemplet med buller skulle en skyddsåtgärd kunna vara att anlägga en bullervall/plank inom verksamhetsområdet om bullerberäkningen visar att det skulle ge en bullerdämpande effekt. Det gäller att hela tiden veta vad det är man som verksamhetsutövare gör och vilka konsekvenser ens agerande ger upphov till. När det gäller skyddsåtgärder är det ofta en direkt koppling till investeringskostnader, som en bullervall i exemplet ovan. Det är därför viktigt att ta med eventuella skyddsåtgärder tidigt i en projektering, till exempel vid en utökad produktion, så att inte projekteringen avstannar eller att det dyker upp oväntade kostnader.

Bästa möjliga teknik

Vid genomförande av skyddsåtgärder ska bästa möjliga teknik användas. Det här kraven återkopplar också till de tidigare. Verksamhetsutövaren ska ta reda på vad som är bästa möjliga teknik, till exempel för att dämpa buller från verksamheten, och kunna bevisa det för miljömyndigheten. Det är inte ok att genomföra en skyddsåtgärd på måfå utan det ska finnas en röd tråd i resonemanget. ”Vi har valt att anlägga en bullervall då det är bästa möjliga teknik i det här fallet och vi baserar det på den här bullerberäkningen”. Bästa möjliga teknik kan i vissa fall vara enkelt att identifiera och i vissa fall vara väldigt svårt och komplicerat men det är verksamhetsutövarens ansvar att skaffa sig kunskap för att identifiera bästa möjliga teknik i det enskilda fallet.

Kemiska produkter

Verksamhetsutövare ska, precis som i fallet med bästa möjliga teknik, välja de kemiska produkter som är minst farliga för människors hälsa och miljön. Verksamheten kan skaffa sig den kunskapen som krävs för att kunna avgöra vilka kemiska produkter som är minst farliga eller köpa in den. Det finns en rad olika kemikaliehanteringssystem som kan underlätta det arbetet.

Hushålla med råvaror och energi

Verksamhetsutövaren ska jobba för att göra av med så lite råvaror och energi som möjligt, minska mängden avfall samt främst välja förnybara energikällor. Även här behöver det finnas en röd tråd som beskriver hur verksamheten jobbar med dessa frågor. Till exempel att en verksamhet kan visa att de har genomfört ett antal energieffektiviserande åtgärder baserade på en energikartläggning och inte bara på måfå har bytt ut belysningen.  

Sammantaget är kunskap om den egna verksamhetens miljöpåverkan väldigt central. Kunskapen är heller inte statisk utan verksamheten behöver skaffa sig ny kunskap vid förändringar samt arbeta för att minska sin negativa miljöpåverkan.

Miljökunskap

Begreppet kunskap brukar delas in i tre områden. Indelningen är gammal och kommer från Aristoteles.

Kunskap om hur världen fungerar – vetenskap.

Praktisk kunskap – tillverkning, praktiska göromål.

Etisk/politisk kunskap – hur vi ska bete oss som människor.

De tre kunskapsområdena går in i varandra på olika sätt och vid olika situationer. T.ex. går det inte att driva en processindustri (praktisk kunskap) utan kunskap om hur kemikalierna som krävs för processen reagerar med varandra (vetenskap) eller utan kunskap om vilka regler som gäller för en sådan verksamhet. Regler som tagits fram av folkvalda politiker (etisk/politisk kunskap).

Gällande miljöfrågor går de tre kunskapsområdena in i varandra väldigt ofta vilket gör diskussionen komplex.

Vetenskapen kan säga att påverkan på miljön är på ett visst sätt och att det beror på utsläpp orsakade av människan. Den etiska/politiska kunskapen försöker säga vad som är rätt respektive fel att göra utifrån den vetenskapliga kunskapen. När den etiska/politiska diskussionen går isär om vad som är rätt eller fel att göra blir det lätt en diskussion om den vetenskapliga kunskapen är rätt eller fel. Den praktiska kunskapen blir då väldigt viktig för att visa hur går det att göra rent praktiskt. Att omvandla den vetenskapliga kunskapen till praktiska göromål. Att visa hur en tillverkande industri kan minska sina utsläpp som vetenskapen konstaterat finns. Den etiska/politiska diskussionen blir tydligare när det finns praktiska exempel att bygga resonemang om rätt eller fel på.

Det här kräver särskilda kompetenser med inriktningen att kunna följa miljöfrågorna på en övergripande nivå mellan de tre kunskapsområdena.

Det här kräver miljökunskap.

Tillsyn av anmälningspliktiga vindkraftverk

Definitionen av ett anmälningspliktigt vindkraftverk är följande:

miljöprövningsförordningen (2013:251) 21 kap. 15 § Anmälningsplikt C och verksamhetskod 40.100 gäller för verksamhet med
   1. ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 50 meter,
   2. två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation), eller
   3. ett vindkraftverk som står tillsammans med ett annat vindkraftverk, om verksamheten påbörjas efter det att verksamheten med det andra vindkraftverket påbörjades.

Ett anmälningspliktigt vindkraftverk omfattas av miljötillsyn. Miljötillsynen genomförs av det kommunala miljökontoret. Verksamhetsutövaren behöver kunna visa följande uppgifter vid tillsynen:

Styrande dokument: ansvarsfördelning, serviceavtal, rutiner för drift och skötsel (oftast från serviceföretaget), rutin för hantering av avvikelser och olyckor, rutin för miljöriskbedömning, rutin för hantering av kemiska produkter, rutin för hantering av farligt avfall

Resultatdokument: servicerapporter, ifyllda checklistor för drift och skötsel, dokumentation som visar hur beslut om försiktighetsmått uppfylls (t.ex. bullermätning), dokumentation av farligt avfall, kemikalieförteckning, resultat från miljöriskbedömningen med tillhörande skyddsåtgärder, hantering av eventuella klagomål

Behöver du eller någon du känner hjälp vid tillsynen av anmälningspliktiga vindkraftverk? Hör av er, jag hjälper gärna till. Det kan handla om att sammanställa dokumentationen, medverka vid tillsynen eller bara ett telefonsamtal som förberedelse inför tillsynen.

eric.rosenqvist@outlook.com

Tel: 076-022 43 97