Kapitel 2 i miljöbalken, Allmänna hänsynsregler, är ett kort och relativt lättläst kapitel men väldigt viktigt och centralt för en miljöfarlig verksamhet. Skriv ut det och sätt på anslagstavlan eller ha det som en genväg i din webbläsare för du kommer att återkomma till kapitel 2 gång efter gång.
Vad är det som gör kapitel 2 så viktigt? Jo, där framgår vilket ansvar du har som verksamhetsutövare och det ansvaret är stort.
Omvänd bevisbörda
Omvänd bevisbörda betyder att du som verksamhetsutövare måste bevisa för miljömyndigheterna varför något ska vara miljömässigt ok. Du kan alltså inte säga att ”min fabrik bullrar inte” utan du måste kunna visa det med fakta. Till exempel i det här fallet med buller behöver du göra en bullerberäkning med tillhörande närfältsmätning och presentera resultatet för miljömyndigheten. Du måste alltid kunna bevisa att det du gör är miljömässigt ok.
Kunskap
Verksamhetsutövaren ska även skaffa sig den kompetens som krävs för att bedriva verksamheten utan att olägenhet för människors hälsa och miljö uppstår. För att ta exemplet med buller igen kan du inte starta en verksamhet som bullrar för mycket och säga ”det visste jag inte, jag är nybörjare på det här” när miljömyndigheten kommer på besök och berättar att de har fått in bullerklagomål på din verksamhet. Du ska veta det. Antingen så skaffar du dig den kompetensen själv, anställer en person med lämplig erfarenhet och utbildning eller så köper du in kompetensen från en konsult. Du måste alltid veta vad det är du gör och skaffa dig kunskap om vilken påverkan det har på miljön.
Skyddsåtgärder
Som verksamhetsutövare ska du genomföra de skyddsåtgärder som behövs för att skydda människors hälsa och miljön från olägenhet. Vilka skyddsåtgärder kan det handla om? Det är det du som verksamhetsutövare som ska ta reda på och genomföra. Det här kravet återkopplar direkt till de två kraven ovan om omvänd bevisbörda och kunskap. Som verksamhetsutövare ansvarar du för att skaffa dig den kunskap som krävs för att kunna ta fram lämpliga skyddsåtgärder och dessutom kunna bevisa för miljömyndigheten att de är lämpliga. För att återigen ta exemplet med buller skulle en skyddsåtgärd kunna vara att anlägga en bullervall/plank inom verksamhetsområdet om bullerberäkningen visar att det skulle ge en bullerdämpande effekt. Det gäller att hela tiden veta vad det är man som verksamhetsutövare gör och vilka konsekvenser ens agerande ger upphov till. När det gäller skyddsåtgärder är det ofta en direkt koppling till investeringskostnader, som en bullervall i exemplet ovan. Det är därför viktigt att ta med eventuella skyddsåtgärder tidigt i en projektering, till exempel vid en utökad produktion, så att inte projekteringen avstannar eller att det dyker upp oväntade kostnader.
Bästa möjliga teknik
Vid genomförande av skyddsåtgärder ska bästa möjliga teknik användas. Det här kraven återkopplar också till de tidigare. Verksamhetsutövaren ska ta reda på vad som är bästa möjliga teknik, till exempel för att dämpa buller från verksamheten, och kunna bevisa det för miljömyndigheten. Det är inte ok att genomföra en skyddsåtgärd på måfå utan det ska finnas en röd tråd i resonemanget. ”Vi har valt att anlägga en bullervall då det är bästa möjliga teknik i det här fallet och vi baserar det på den här bullerberäkningen”. Bästa möjliga teknik kan i vissa fall vara enkelt att identifiera och i vissa fall vara väldigt svårt och komplicerat men det är verksamhetsutövarens ansvar att skaffa sig kunskap för att identifiera bästa möjliga teknik i det enskilda fallet.
Kemiska produkter
Verksamhetsutövare ska, precis som i fallet med bästa möjliga teknik, välja de kemiska produkter som är minst farliga för människors hälsa och miljön. Verksamheten kan skaffa sig den kunskapen som krävs för att kunna avgöra vilka kemiska produkter som är minst farliga eller köpa in den. Det finns en rad olika kemikaliehanteringssystem som kan underlätta det arbetet.
Hushålla med råvaror och energi
Verksamhetsutövaren ska jobba för att göra av med så lite råvaror och energi som möjligt, minska mängden avfall samt främst välja förnybara energikällor. Även här behöver det finnas en röd tråd som beskriver hur verksamheten jobbar med dessa frågor. Till exempel att en verksamhet kan visa att de har genomfört ett antal energieffektiviserande åtgärder baserade på en energikartläggning och inte bara på måfå har bytt ut belysningen.
Sammantaget är kunskap om den egna verksamhetens miljöpåverkan väldigt central. Kunskapen är heller inte statisk utan verksamheten behöver skaffa sig ny kunskap vid förändringar samt arbeta för att minska sin negativa miljöpåverkan.
Eric Rosenqvist 